1:12:08
Jag är rädd. Det är så overkligt
att folk dansar och roar sig.
1:12:13
Varnar man dem
skrattar de och tror man är full.
1:12:17
-Den gråhårige mannen såg ärlig ut.
-Han är bara en vän till familjen.
1:12:22
-Det är nog alla här.
-De är skrämmande smarta.
1:12:27
De är skoningslösa. Man vinner
lätt när man glömmer reglerna.
1:12:33
En man vid namn Fry tappar sin
plånbok och vi två hamnar här.
1:12:37
-Jag är glad att jag är hos dig.
-Jag önskar vi var nån annanstans.
1:12:41
-Till och med på Nordpolen.
-Där kanske vi hamnar.
1:12:44
-Vi kan jaga Fry över en glaciär.
-Han verkar så obetydlig nu.
1:12:49
-Jag hade nästan glömt honom.
-Jag med.
1:12:53
Vi kan inte dansa
som vore vi på lördagsdans.
1:12:57
-Eller vänta på att de ska ta oss.
-Vad tror du att de tänker göra?
1:13:01
De förhandlar nog om priset
med AB Mord nu.
1:13:06
Förlåt, Pat. Jag vill inte dö
när det finns så mycket att göra.
1:13:11
Hörde du det
om jobbet i Brooklyn i morgon?
1:13:15
-Flottans varv.
-En av oss måste ut.
1:13:18
Avleder jag dem, kan du smita ut.
Tänk inte på mig.
1:13:23
Varför kunde jag inte ha mött dig
för hundra år sen på en strand?
1:13:28
Badkläderna såg roliga ut
för hundra år sen.
1:13:32
Men du hade nog varit vacker.
1:13:43
-Vi uppför oss inte vidare bra.
-Vi är ändå inte bjudna.
1:13:54
Detta ögonblick är mitt. Vad som än
händer kan de inte ta det ifrån mig.