:08:03
Du är väl inte rädd längre?
Inte ens för mig?
:08:10
-Nej.
-Det är bra.
:08:13
Du bara förbluffar mig, som vanligt.
:08:17
Det är ännu bättre.
:08:21
Skål för David, så klart.
:08:31
Brandon, hur kändes det?
När vi gjorde det.
:08:37
Det vet jag inte. Jag minns inte
att jag kände något alls.
:08:44
Förrän hans kropp blev livlös
och jag visste att det var slut.
:08:50
-Och då?
-Jag kände mig otroligt upprymd.
:08:57
Hur kände du?
:09:05
Tror du inte
att festen är ett misstag?
:09:07
Nej, festen är pricken över i:et.
Det är konstnärens signatur.
:09:12
Att inte ha fest vore som att...
:09:15
Måla tavlan och inte hänga upp den?
:09:18
-Kanske inte direkt rätt ordval.
-Det beror väl på festen?
:09:22
-Den här middagen blir spännande.
-Med de människorna?
:09:27
Kentleys är ordentligt trista,
men vi var tvungna att bjuda dem.
:09:32
-De är ju Davids föräldrar.
-Det gör dem inte lättare att tala med.
:09:38
Janet smörar nog för dem.
Hon gör allt för att fånga David.
:09:45
Men något säger mig att hon
nog inte lyckas. Tror du det?
:09:50
-Nej, jag tror inte att hon lyckas.
-Då kan hon gå tillbaka till Kenneth.
:09:55
Medge att det var omtänksamt
av mig med tanke på vad som hänt...