1:09:01
Jag har växt upp i en tokig värld
av klädloger och pensionat
1:09:09
och väntsalar och kyffen
bakom scen
1:09:14
Och jag glömmer aldrig denna tid
förutan sömn och utan mat
1:09:22
och utan slantar till en
karamell
1:09:31
Men sånt hör spelet till,
det är spelets regler
1:09:38
''Den som sig i leken ger...''
Sånt sker
1:09:46
när man fötts i en trunk
och är ett teaterbarn
1:09:54
från Pocatello, ldaho
1:10:08
Först såg jag blott på
från teaterns kuliss
1:10:11
och fick ej gå på scengolvet ut
1:10:18
Men sedan, med åren
jag stack ifrån dekoren
1:10:22
och slank dit ut
vid numrets slut
1:10:30
Sen fick jag vara med,
för jag knep bifall åt oss tre
1:10:34
Men så en kväll - jag var då
mycket ung
1:10:41
lät de mig ensam stå på scen
och mor sa: ''Stå på egna ben! ''
1:10:46
Och pappas ord var:
''Ta nu chansen, sjung! ''