1:24:04
- Hur vet ni det?
- Jag vet inte. Jag bara gissar.
1:24:06
Jag gissar också att hon inte hade dem
när hon råkade titta ut genom fönstret.
1:24:11
Hon berättade att mordet
begicks precis när hon tittade ut.
1:24:14
Lampan släcktes.
Hon hade inte tid att sätta på sig dem.
1:24:17
Här är en till gissning. Hon trodde
att hon såg pojken mörda din far.
1:24:21
- Jag säger att hon bara såg suddigt.
- Hur kan ni veta vad hon såg?
1:24:24
Hur kan han veta allt det där? Hur kan han
veta vilken typ av glasögon hon hade?
1:24:27
Det kanske var solglasögon! Hon kanske
var långsynt! Det kan ni inte veta.
1:24:31
Jag vet bara att nu är det ett
frågetecken över kvinnans syn.
1:24:34
Att identifiera en person på fyrtio
meters avstånd, på natten, utan glasögon.
1:24:40
Ni kan inte döma någon till döden
baserat på sådant vittnesmål!
1:24:43
Kom inte med det.
1:24:45
- Kan hon inte ha sett fel?
- Nej.
1:24:48
- Är det inte möjligt?
- Nej, det är inte möjligt.
1:24:54
Är det möjligt?
1:24:57
Oskyldig.
1:25:02
Tror ni han är skyldig?
1:25:05
Jag tror han är skyldig.
1:25:09
Och ni?
1:25:13
Nej.
1:25:15
Jag är övertygad. Oskyldig.
1:25:18
- Vad är det för fel med er?
- Jag har rimligt tvivel nu.
1:25:22
- Det är elva mot en.
- Och alla de andra bevisen?
1:25:25
Allt det där andra? Kniven?
Hela jävla saken?
1:25:28
Ni sa att vi kunde kasta
ut alla de andra bevisen.
1:25:37
Vad gör vi nu?
1:25:42
Ni är ensam.
1:25:44
Det rör mig inte om jag är
ensam eller inte. Det är min rätt.
1:25:50
Det är er rätt.