:59:00
Fraga inget mer.
:59:03
Ta mig härifran.
:59:06
Ska jag köra hem er?
:59:09
Nanstans där det finns ljus.
:59:12
Lova att inte fraga igen.
:59:48
Varför sprang ni?
:59:50
Jag är ansvarig för er nu.
:59:53
Kineserna säger
att har man räddat nans liv...
:59:56
är man för alltid ansvarig för det,
sa jag är engagerad.
:59:59
Jag maste fa veta.
1:00:02
Jag vet sa lite.
1:00:08
Det är som om jag gar i en lang korridor...
1:00:14
som en gang varit spegeltäckt,
och nu finns det bara skärvor kvar...
1:00:19
och vid slutet av korridoren...
1:00:22
finns bara mörker.
1:00:26
Och jag vet att när jag gar in i mörkret...
1:00:31
sa dör jag.
1:00:34
Jag har aldrig natt slutet.
Jag har alltid atervänt innan.
1:00:39
- Förutom en gang.
- Igar?
1:00:42
Och ni visste inte vad som hänt
förrän ni vaknade upp hos mig.
1:00:46
Ni visste inte var ni var.
1:00:48
Men smasakerna, spegelbitarna,
de minns ni.
1:00:51
- Vagt.
- Vad minns ni?
1:00:53
Ett rum...
1:00:56
och jag sitter där ensam.
1:00:58
- Alltid själv.
- Vad mer?