1:09:04
Kommer du ihåg mammas gamla
flamma på skoldansen? Nej, knappast.
1:09:11
Kommer du ihåg mannen på hotellet
som låtsades tillhöra poliskonventet?
1:09:18
Ja, jag har ett vagt minne.
1:09:22
-Och mannen som ringde till hotellet?
-När du försvann? Honom minns jag.
1:09:29
Och du har inte listat ut det än?
1:09:33
Jag sa att jag inte är upplagd för lek.
Berätta vem det var.
1:09:39
-Det var Clare Quilty.
-Vem av dem var Clare Quilty?
1:09:43
Allihop, naturligtvis.
1:09:47
-Var dr Zemph Clare Quilty?
-Gratulerar!
1:09:51
När du flyttade in började inte hela
min värld plötsligt snurra kring dig.
1:09:59
Jag svärmade för honom redan när
han kom och besökte mamma.
1:10:04
Han var inte som vi.
Han var ingen vanlig människa.
1:10:09
Han var ett geni.
1:10:11
Han hade en underbar japansk,
orientalisk livsfilosofi.
1:10:17
Efter lägret hamnade vi på samma
hotell som han av en ren tillfällighet.
1:10:24
Han förstod genast
vad som pågick mellan oss.
1:10:28
-Och han tänkte ut lysande trick.
-Bara för nöjet att få plåga mig?
1:10:34
lbland blev han tvungen,
som med den tyske psykologen.
1:10:39
Om jag inte hade varit med i pjäsen
hade vi aldrig fått träffas.
1:10:44
-Det var därför du ville vara med?
-Just det.
1:10:48
När du skulle
spelat piano var du med honom?
1:10:52
Han var den ende man
jag nånsin varit riktigt galen i.
1:10:57
Har du inte glömt en sak?