:37:02
- Omöjligt.
- Jag är inte van vid att ljuga.
:37:07
- Du kan ha sett fel...
- Nej, jag talade med honom.
:37:11
Jag märkte honom
med min piska i ansiktet.
:37:21
Ers nåd, jag ber vid de odödliga gudarna
att få rentvå denna skam.
:37:26
Sätt mig i första stridslinjen.
Låt mig dö som en spartan.
:37:31
Du är född en fri man och inte ansvarig
för din fars handlingar.
:37:35
Men jag kan inte heller be mina män
att strida med
:37:39
en man vars far fraterniserar
med fienden.
:37:42
- Men...
- Nog talat om det.
:37:46
Du överlämnar din krigsmantel
till vakthavande officer.
:37:58
Du kan gå.
:38:22
Jag hittar inte honom.
:38:24
Jag är rädd. Vad skajag göra?
:38:27
Ta dig samman.
:38:29
Spartas kvinnor är friare än i andra stater.
I gengäld krävs styrka.
:38:35
Hur kan jag vara stark?
Jag älskar honom.
:38:39
Du måste vara stark.
:38:41
Minns modern som dödade sonen när han
kom hem med ett sår i ryggen.
:38:46
Varför? Fylon skulle aldrig
vända fienden ryggen.
:38:50
- Om han bara fick strida.
- Jag är inte general.
:38:53
Jag kan inte be männen
att godta honom.
:38:56
Hur kan du säga så? Du känner Fylon.
Hans mor var din bästa vän.