Marathon Man
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:20:01
Jag vet.
:20:03
–Det fanns en till, minns jag.
–Jag har en storebror.

:20:06
En rik affärsman.
Far skulle nog ha gjort honom arvlös.

:20:11
Varför valde du Columbia?
:20:15
Det är ingen tillfällighet.
Din far doktorerade här.

:20:20
Du kan inte gå i hans fotspår.
:20:23
Du kanske efterlämnar större spår
än din pappa–

:20:25
–men det blir dina fotspår,
inte hans.

:20:30
Varför svarade du inte på Tennyson–
frågan? Jag såg att du visste svaret.

:20:36
Jag... Jag vet inte.
:20:40
Hur kan jag lära känna dina tankar
om du fortsätter dölja dem för mig?

:20:45
Om du envisas, måste jag
dra slutsatsen att du är lat.

:20:49
McCarthy–avsnittet är centralt
i din avhandling, inte sant?

:20:53
McCarthy–avsnittet är centralt
i din avhandling, inte sant?

:20:58
–Ja.
–Mycket oroande.

:21:01
Du vill skriva om den historiska epok
som krossade din far.

:21:06
Men vi talar om en vetenskaplig
doktorsavhandling.

:21:09
Ett hysteriskt korståg
kan inte rentvå honom.

:21:19
Nu kan du gå.
:21:28
Sir, jag behöver inte rentvå honom
för han var oskyldig.

:21:41
–Tror inte ni att han var det, sir?
–Nej, jag tror att han var skyldig.

:21:46
Han var skyldig till att vara
arrogant, genial och naiv–

:21:51
–och till att inte kunna svälja
förnedringen av att bli avskedad.

:21:56
Men han var oskyldig
till anklagelserna.

:21:59
Om det har någon betydelse,
så grät jag dagen han dog.


föregående.
nästa.