The Cannonball Run
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:26:02
Sätt dig.
:26:09
–Är du en av volleybollspelarna?
–Cannonballers . . .

:26:13
–Varför är du klädd så där?
–Av humanitära skäl.

:26:18
Jag är en förmögen filantrop.
Jag och min kollega åker runt–

:26:23
–i en ambulans och letar olyckor.
Vi hjälper folk.

:26:27
Jag tror vi placerades här på
jorden för att hjälpa människor.

:26:33
Vackra ord. Du måste vara
en känslig person.

:26:38
–Jag försöker.
–Du gillar säkert Rod McKuen.

:26:42
–Honom lyssnar jag på varje kväll.
–Jag sysslar med träd.

:26:46
Har du hört talas om Joyce Kilmer?
Hon diktade så fint om ett träd.

:26:51
–Han. . .
–Vem?

:26:54
–Han.
–Är han en hon?

:26:56
–Hon är en han.
–Han skrev en underbar dikt–

:27:02
–om ett träd. . . Vet du vad
jag gillar bäst med träd?

:27:06
Man kan ligga under dem i
månskenet, medan löven prasslar. . .

:27:14
–Jag är ledsen.
–Gör inget. . .

:27:18
–Vad sa du om träden?
–Varför jag tycker om dem. . .

:27:22
När månen lyser kan man ligga
under dem, löven prasslar. . .

:27:28
–Du anar inte vad som hände honom !
–Jag vill inte snacka om honom.

:27:33
–Victor. – Prinsessan .
–Ska jag berätta om doktorn?

:27:43
Vi behöver en doktor
till ambulansen. . .

:27:47
–Det är jätteviktigt.
–Jag vill snacka med henne.

:27:56
–Ska jag berätta om doktorn nu?
–Nej !


föregående.
nästa.