Blue Velvet
prev.
play.
mark.
next.

:11:03
Det är fruktansvärt också.
:11:07
Jag beklagar, men det är som det är.
:11:12
-Jag vet att du förstår.
-Visst.

:11:18
-Tack för kortet till pappa.
-Ingen orsak. Trevligt att träffas.

:11:27
-Hälsa Sandy.
-Det ska vi.

:11:31
God natt, Jeffrey.
:11:46
Var det du som hittade örat?
:12:06
Hur visste du det?
:12:12
Jag bara vet det.
:12:15
-Jag minns dig från Central.
-Jaså? Går du sista året?

:12:20
-Hur är det på Central nuförtiden?
-Hemskt. Det är trist.

:12:26
-Vad gör du nu?
-Jag är ledig. Pappa är på sjukhus.

:12:31
-Vad vet du om örat?
-Pappa förbjöd dig att nämna det.

:12:36
-Ja, men du tog upp det. Vet du nåt?
-Bara några lösryckta saker.

:12:42
Jag hör saker.
:12:45
-Mitt rum är ovanför pappas kontor.
-Är det?

:12:49
Så jag hörde några saker om örat.
:12:53
Det är några fall jag blandar ihop-
:12:57
-men ett handlar om en sångerska
som bor i hyreshuset nära er.


prev.
next.