Flatliners
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:05:00
Det var det vackraste ljus jag sett.
:05:04
Och jag hörde en röst.
:05:08
Det var den vackraste röst
jag nånsin hört.

:05:13
Och den sa:
:05:16
"Jag tar ditt barn."
:05:23
"Men du går tillbaka."
:05:27
Då vaknade jag, och där fanns
Ralph och läkaren.

:05:34
Jag var juridiskt död
i fyra och en halv minut.

:05:41
Men jag såg ingen tunnel
och jag såg inget ljus.

:05:45
Det gjorde jag.
Och det var så vackert!

:05:50
-Jag var i en trädgård. . .
-Och tunneln och ljuset. . .

:05:54
Och sen nån slags ledsagare. . .
och en vagn och musik.

:06:00
Terry, jag tror att de får
dra in din medicin.

:06:06
Tack.
:06:11
-Vad är det?
-God morgon !

:06:14
Problem på akuten.
Passa dig i dag.

:06:18
Varför frågar du patienterna
om döden?

:06:22
Jag kommer försent.
Tack, Edna.

:06:27
Reumatismens härjningar. Mycket
elastisk inflammerad vävnad här.

:06:33
Vi är nu under fotens tvärgående
valv. Metatarsalbenen. . .

:06:40
Lysande, dr Steckle.
Ta med er all talang i kväll.

:06:45
Nelson, det i kväll. . . Jag gillar
dig, men säger nej av etiska skäl.

:06:51
Världen har nog med ohyggligheter
utan dina privata fasor.

:06:57
Okunskapen fruktar vi. När blev
sanning och kunskap fasor?


föregående.
nästa.