Affliction
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:03:04
Det var Wades tonfall i telefonen
kvällen efter Allhelgona-afton.

:03:09
Det var nåt nytt för mig.
:03:12
Allhelgona-afton klockan åtta kom
en Plymouth med blå ljus åkande.

:03:19
En man med fyrkantigt ansikte.
i polisuniform. körde bilen.

:03:24
Lilla flickan bredvid honom
hade en tigermask på sig.

:03:31
Jag är ledsen, men nu är det
tyvärr för sent att besöka folk.

:03:36
Vi hämtade kostymen hos Penny,
och du är ju hungrig, eller hur?

:03:40
Det är ju ditt fel.
Det är du som bestämmer, pappa.

:03:48
-Titta, de där barnen är ute än.
-Det är Hoit-ungarna.

:03:53
-De är i alla fall ute.
-Du förstår väl att det är för sent.

:03:59
Hoit-ungarna vill bara bråka.
:04:03
-De har förstört postlådan där.
-Varför gjorde de det?

:04:08
-Vad? Förstör saker och ting?
-Ja. Det är dumt.

:04:15
-Ja, det är väl det...
-Gjorde du likadant när du var barn?

:04:20
Nej, du.
:04:24
Mina bröder och mina kompisar
hade roligt på den tiden.

:04:32
-Men nu är det inte roligt.
-Nej, det är det inte.

:04:36
Som polis ska jag lyssna på folks
klagomål. Jag är inget barn längre.

:04:42
-Du gjorde säkert en massa dumt.
-Vad menar du?

:04:47
-Du var säkert olydig.
-Nej.

:04:53
Jag var inte alls olydig.
Inte ett dugg.

:04:59
-Är det nåt som mamma säger?
-Hon pratar aldrig om dig.


föregående.
nästa.