:01:00
Jag ber dig, Dimitri,
:01:02
kom tiII Sydney och föIj med mig tiII AtIanta. OmedeIbart.
:01:06
Hur vi än reser
:01:08
måste jag anlända till destinationen inom 20 timmar efter avfärd.
:01:42
Vi är två och en halv timme från Atlanta.
:01:45
Nu har vi en fantastisk utsikt över Klippiga bergen.
:01:50
Du stirrar på klockan som om ditt liv hängde på den, doktorn.
:01:54
Ja, jag antar att jag är lite ängslig.
:01:58
Du kommer snart att träffa gamla vänner.
:02:00
Jag är med en gammal vän nu, Dimitri.
:02:05
Ledsen att det inte är under muntrare omständigheter.
:02:08
Jag är också ledsen. Du är ledsen och jag är ledsen.
:02:15
Du betydde mycket för Gradski.
:02:18
Visste...han...innan slutet, att ni två hade lyckats?
:02:24
Ja, han visste. Nätt och jämnt.
:02:27
- Det fanns inte tid att rädda honom?
- Nej.
:02:32
När man har smittats av Chimaira
:02:34
kan ingenting rädda en efter 20 timmar.
:02:37
Inte ens Bellerofon.
:02:40
Kan man frakta dem tillsammans?
:02:43
- Riskfritt?
- Ja.
:02:46
Och du för oss tiII ett säkert ställe i Atlanta, tack och lov.
:02:52
Det här är er kapten igen.
:02:53
Vi har drabbats av ett litet men plötsIigt tryckfall i kabinen.
:02:56
För säkerhets skull har jag släppt ner syrgasmaskerna.