Atlantis: The Lost Empire
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:34:01
Jag har inte
kampat sedan...

:34:02
nja, sista gången
min farfar tog med mig.

:34:04
Jag fick aldrig träffa
din farfar.

:34:06
Hur var han?
:34:07
Var börjar man?
:34:08
Han var som en far
för mig, faktiskt.

:34:10
Mina föräldrar dog
när jag var ett litet barn...

:34:12
och han tog hand om mig.
:34:16
-Vad?
:34:18
Jo, Jag
tänkte bara.

:34:20
En gång när jag var åtta år,
:34:22
vandrade vi längs
en fors...

:34:23
och jag såg någonting
glittrande i vattnet.

:34:27
Det var en gammal pilspets.
:34:29
Man skulle kunna tro att jag
funnit en förlorad civilisation...

:34:31
såsom farfar
gick på om det.

:34:33
Det var inte förrän
jag blev äldre...

:34:34
som jag förstod
att pilspetsen...

:34:35
bara var
lite sammanpressad sten...

:34:37
blandad med zinkpyrit
som hade blivit omvandlad...

:34:38
till en isometrisk
triangel.

:34:40
Vad fint!
:34:43
Säg, Audrey,
eh, ta-ta inte illa upp men...

:34:45
hur kommer det sig at en tonåring
blir chefsmekaniker...

:34:48
på en mångmiljon
expedition?

:34:50
Jo, jag tog detta jobbet
när min far slutade.

:34:52
Men det roliga var...
:34:53
han ville alltid
ha söner, eller hur?

:34:55
En som kunde sköta hans verkstad
och den andra...

:34:56
skulle bli
boxnings världsmästare.

:34:58
Men han fick min syster
och mig istället.

:35:01
Så, vad-vad
hände med din syster?

:35:04
Hon har 24 vinster, och en chans
på titeln nästa månad.

:35:06
Hur som helst, jag sparar...
:35:08
så att papsen och jag
kan öppna en verkstad till.

:35:10
Glömt er pjamas,
Mrs. Packard?

:35:12
Jag sover naken.
:35:14
Du kommer att vilja
ha ett par av dessa.

:35:16
Hon går i sömnen.
:35:17
Tja, när det gäller mig...
:35:19
Jag vill bara
spränga saker och ting.

:35:21
Kom igen, Vinny...
:35:22
säg sanningen nu.
:35:25
Min familj ägde
en blomsteraffär.

:35:28
Vi sålde rosor...
:35:30
nejlikor, liljor,
alla möjliga blommor.

:35:33
En dag, håller jag på och gör...
:35:35
ungefär tre dussin prydnads-uppsättningar
till en bal.

:35:38
Du vet, sådana där
som de har runt handleden.

:35:41
Och alla, kommer och frågar.
"Är den klar?"

:35:43
"Var är den?"
"Passar den min klänning?"

:35:46
Det är som en mardröm.
:35:48
Hur som helst, jag antar att
där var en läcka i rummet jämte...

:35:51
gas eller något. Boom!
:35:53
Inget mer kinesiskt tvätteri.
:35:55
Jag sprängdes rakt
ut genom skyltfönstret.

:35:57
Det var som ett tecken från Gud.

föregående.
nästa.