:27:00
-Aj! Pappa.
-Så vad ska du göra?
:27:04
-Ta en karate-kurs.
-Det är inte problemet.
:27:08
-Mamma, du gillar ju henne.
-Jag gillar en massa människor, Frank.
:27:13
Hur är det med pojkarna?
Såg de det?
:27:15
Nej, de låg och sov.
:27:17
Lämnade du henne ensam med honom?
:27:19
Han åkte först.
Hon skrek åt honom...
:27:23
Jag tror hon hade
en stekpanna i handen.
:27:24
Herregud.
Har du ring polisen?
:27:27
-Inte än.
-Har du inte ringt dem?
:27:30
jag kom precis in. När skulle
jag hunnit ringa till polisen?
:27:32
-Var är telefonen?
-Nej, Mamma. Ring inte till dem!
:27:35
De kommer dit och
skrämmer barnen.
:27:38
-Du måste ringa dem.
-Det var ett bråk, inte så allvarligt.
:27:42
-Precis som relationen inte är det.
-Ruth, det är inte läge för det där nu.
:27:47
När är det det då?
När han ligger i koma?
:27:50
-Det här måste få ett slut nu.
-Åh, verkligen?
:27:54
Nästa höst tar du planet.
Tar du med dig dem?
:27:58
Vad tror du pojkarna säger när
när du bara försvinner?
:28:01
Ta det lugnt, Mamma.
:28:03
Frank, det här är ingen tjej från
Vassar som du träffar på helgerna.
:28:07
Du är inte ensam i det här.
:28:09
Ju snabbare du avslutar det,
desto bättre.
:28:18
-Vad ska vi göra?
-Jag vet inte.
:28:23
Du måste prata med honom, Matt.
:28:28
Jag vet inte.
:28:31
Han kanske har rätt i
att barnen kan bli rädda.
:28:35
Vi sover på saken,
och pratar om det imorgon.
:28:39
Ska du ringa polisen
eller måste jag göra det?
:28:41
Jag sa min åsikt.
Om du vill ringa dem så ring.