1:29:14
Är allt bra?
1:29:16
Ja bara lite yr,
det är allt.
1:29:22
Vad hände?
1:29:23
Dom tog kontakt.
1:29:26
Alla tre?
1:29:28
Uppenbarligen, ja.
1:29:31
Modern och de två barnen.
1:29:35
Ganska intressant,
eller hur?
1:29:36
Intressant?
1:29:38
Jag var livrädd!
1:29:40
Älskling, lugna ner dig.
1:29:41
Nej. Fram till nu har vi
gjort som du sagt...
1:29:44
men nu lyssnar du på mig.
1:29:46
Vi kan omöjligen stanna
i det här huset länge.
1:29:48
Det är ganska klart att de här
varelserna inte vill att vi bor här.
1:29:52
Vi vet ingenting
om dom än.
1:29:53
Jo, det gör vi!
1:29:55
Vi vet att kvinnan blev galen...
1:29:57
kvävde sina två barn,
och sen skjöt sig själv.
1:29:59
Det räcker.
Tänk på vår son.
1:30:03
Det är inget fel på Victor.
1:30:04
Jo, det är det.
Han har mardrömmar.
1:30:07
Han säger att han sett
den där flickan...
1:30:09
och till och med den här kvinnan
har blivit besatt av henne.
1:30:11
Snälla,
Låt oss bara lämna det här huset.
1:30:14
Ja.
1:30:15
Vi ger oss av imorgon bitti.
1:30:19
Åh, tacka gud för det.
1:30:22
Jag går bara
och tittar till Victor.
1:30:27
Ännu en gång,
tack för att ni kom.
1:30:29
Trevligt.
1:30:31
Jag hoppas vi har varit
till någon hjälp.
1:30:33
Oh ja, visst.
Men jag måste erkänna...
1:30:39
att först kunde
jag inte förstå...
1:30:42
varför jag hade kudden
i händerna...
1:30:49
och varför du inte rörde på dig.
1:30:55
Men sen förstod jag.