:24:04
Din mamma kommer att bli bra igen.
:24:06
Ja, jag antar det.
:24:08
Det är ju inte det jag tänker på,
eller hur?
:24:11
Jaha, du menar att du är rädd att
hon ska försöka igen?
:24:14
Kan du hålla tyst?!
:24:17
Varsågod, varmt och äckligt.
:24:20
Är ni här med Fiona Brewer?
:24:21
Ja, jag är hennes väninna, Suzie.
:24:23
Det här är Marcus och Will.
:24:25
Hon har återhämtat sig bra, men vi
behåller henne här över natten.
:24:28
Jag ska ordna ett intyg från miss Brewer
så att pojken kan stanna med er två i natt.
:24:33
Okej.
:24:37
Jaha, hem till dig eller mig?
:24:39
Ursäkta.
:24:53
Okej.
:24:54
- Jag borde åka hem till Ned, antar jag.
- Jag tar den där.
:24:57
Okej.
:24:58
Sammantaget så var allt det här
ganska intressant.
:25:00
Jag ringer dig.
:25:02
Men jag skulle inte vilja göra
om det varje kväll.
:25:05
Vi ses snart igen.
:25:06
Saken är den,
att om en människas liv är som en tv-show-
:25:09
-så är jag stjärnan i "The Will Show".
:25:11
Och "The Will Show" var inte ett drama
för en ensemble.
:25:15
Gäster kommer och går, men jag
är där som ständig gäst.
:25:17
Det gällde mig och bara mig.
:25:20
Om Marcus mamma inte kunde klara
av sin show-
:25:23
-om hennes tittarsiffror sjönk, så var det
sorgligt, men ändå hennes problem.
:25:27
Den här ensamstående-mamma-idén var
ändå lite väl komplicerad för mig.