:56:04
Allt var faktiskt Marcus fel-
:56:06
-för om du väl öppnat upp dörren för en
människa så kan även andra komma in.
:56:11
På nyårsafton träffade jag Rachel.
:56:13
Hon var både intressant, smart
och attraktiv.
:56:15
Och i cirka fem minuter fick jag henne
att tro att det gällde även mig.
:56:19
...saker som politiska händelser.
:56:21
Okej.
:56:22
Jobbar du inom TV?
:56:24
Jag? Inom TV, nej.
:56:27
- Alla andra verkar vara i TV-branschen.
- Ja.
:56:29
Jag tittar på TV.
:56:30
Aha, okej.
Så du är oftare framför den än i den?
:56:33
- I den?
- Jaha, ja jag fattar.
:56:35
Det var ren tortyr.
:56:37
Under de fem minuterna insåg jag hur mitt liv
skulle kunna vara-
:56:39
-om jag bara hade varit lite intressant.
:56:41
Om jag bara haft något att berätta om mig
själv, om jag hade åstadkommit något.
:56:45
Men jag gjorde ju ingenting.
:56:47
Och om ungefär 30 sekunder skulle hon
förstå och försvinna som en blixt.
:56:51
Så vad jobbar du med?
:56:55
Jag har lite ledigt just nu.
:56:59
- Låter skönt.
- Ja.
:57:02
Vad är du ledig från?
:57:04
För att vara helt ärlig, inte ifrån
något alls faktiskt.
:57:10
Det mest intressanta med mig är att jag
faktiskt inte gör någonting alls.
:57:18
- Gör du ingenting?
- Nej, faktiskt inte.
:57:23
- Ingenting.
- Nej.
:57:27
Wow.
:57:29
Det--
:57:31
Rachel, älskling!
:57:34
Öst eller västkust-rap?
:57:37
Jag har absolut ingen--
:57:39
Sådär ja. Så var hon borta.
Inget mer att tillägga.
:57:44
All rapmusik låter exakt likadant för mig.
:57:46
Eller fanns det något?
:57:47
Jag känner en tolvåring som skulle mörda dig
om han hört vad du sa nu.
:57:51
- Verkligen?
- Ja.
:57:52
- Det gör jag med, när du säger det.
- Jaså?
:57:55
- Ja, vad heter din?
- Min?
:57:59
Han heter Marcus.