:28:03
-Nej, det är löjligt.
-Nej det är det inte. Är du rädd för att berätta?
:28:08
-Ja, jätte rädd!
-Berätta då. Vad ville du bli?
:28:13
En gång när jag var
liten- typ 6-7 år.
:28:20
Vid den tidpunkten.
:28:25
Så ville jag bli en...
en- bara för en sekund-
:28:32
Jag var ett litet barn.
Ett barn du vet. Ett barn.
:28:39
-Berätta.
-Jag ville bli en cowboy.
:28:43
-Jaså, en cowboy, det var intressant.
-Kan du fatta det?
:28:48
-Hur kom det sig?
-Jag tittade på tv med min mor och far-
:28:53
-vi tittade på alla västern serier
som gick. Och min-
:29:00
-min far köpte en cowboy dräkt åt mig.
:29:04
En stor hatt. Stövlarna, sporrarna,
knall pistoler. Allt som hörde till.
:29:12
Och sen så tog han mig till min
farbrors gård, och lät mig rida på en ponny.
:29:16
Det fanns kossor och sånt där ute.
För mig var det som vilda västern.
:29:20
Det var liksom, som yippi-kay-yej.
Är du nöjd nu?
:29:25
Vad hände då?
:29:28
-Jag vet inte, vad hände?
-Varför blev du inte en cowboy?
:29:31
Jag gick med i ett gäng när jag var 12 år.
Vad skulle jag göra?
:29:35
-Varför blev jag ingen cowboy.
-Något annat inträffade också, när du var 12 år.
:29:42
-Det var när din far, blev mördad.
-Ja, jag tänker på det varje dag.
:29:51
-Vad har det med saken att göra?
-Mycket Paul, för det var din far-
:29:57
-som gav dig cowboy hatten. Han var en gangster,
och ändå ville han att du skulle vara en hjälte.