:02:13
Emily Darrow var inte
bara läkare...
:02:17
och en tillgång
för läkaryrket...
:02:19
hon var en helare och
en tillgång för mänskligheten.
:02:24
De som kände henne
förändrades av henne...
:02:27
inspirerade av hennes engagemang
att ge...
:02:29
bokstavligt talat allt
av sig själv...
:02:32
det är därför
vi har samlats här idag--
:02:35
för att hedra
detta unika liv...
:02:38
inte så mycket taget från oss
:02:41
som givet till oss.
:02:43
Från hennes kolleger
på universitetet...
:02:46
till hennes unga
patienter här...
:02:49
på Chicago Memorials
barn avdelning...
:02:53
kommer hon bli mycket saknad
:02:58
Vi får lära oss på läkarskolan
att ansiktet på en akutläkare...
:03:01
är det sista många
människor får se.
:03:04
Jag har försökt tänkt på det när jag
ser de rädda ögonen stirra på mig.
:03:08
Men jag vet inte
vad Emily såg.
:03:12
Vilken bild hon fick med sig.
:03:14
Om det var
ett barmhärtigt ansikte...
:03:17
eller om hon dog
i en värld av kaos.
:03:20
Och att jag inte vet det...
:03:22
förföljer mig.
:03:25
Dykarna tittade inuti, senor.
Ingen lever.
:03:28
Var är hon då?
Var är hennes kropp?
:03:31
Vi söker igenom kusten
och djungeln nu...
:03:33
men bussen är 3m under vattnet.
:03:36
Floden flyter 27 km
i timmen, senor.
:03:38
Det finns ingenting
du kan göra.
:03:40
Por favor, åk hem.
:03:43
Jag åker ingenstans.
:03:46
Inte förrän det här är över
:03:49
Jag försäkrar dig, senor
Det är över.