1:36:02
Den gången räckte inte bevisen
och då friar hellre juryn -
1:36:09
- för de har aldrig träffat
en barnamördare tidigare.
1:36:13
Men det har jag.
1:36:17
Hursomhelst...
1:36:21
...så tog jag lite blod
från pojkens döda kropp...
1:36:28
...och la dit det...
1:36:32
...i Dobbs lägenhet.
1:36:40
Jag visste det redan då.
Det här får jag ångra.
1:36:46
- Jag håller inte på med sånt.
- Hur fick du ångra det?
1:36:50
Internutredarna granskar vår rotel
och Hap tänkte avslöja en del saker.
1:36:59
Och dra in mig i alltihop.
1:37:01
Dobbs dom hade rivits upp och han
hade blivit fri. Det får inte hända.
1:37:07
Jag vet inte vad jag ska tänka.
1:37:13
Dobbs var skyldig
och förtjänade sin dom.
1:37:17
Ändamålet helgar medlen...
1:37:22
Inte sant?
1:37:27
- Jag kan inte döma.
- Varför inte?
1:37:31
I Alaska bor två sorters människor.
De infödda -
1:37:35
- och de som flytt undan någonting.
Jag är inte infödd.
1:37:42
Kan du inte säga vad du tycker?
Här och nu. I det här rummet...
1:37:48
Oss emellan. Snälla.
1:37:55
Det handlar om vad du ansåg
var rätt just då.