:35:04
- Vad har ni gjort med min bil?
- Utrustat den med minikameror.
:35:07
En i ratten, en i handsfacket,
en i baksätet.
:35:12
- Låtsas inte om dem.
- Inte låtsas om dem...
:35:15
- Du fattar ju galoppen!
- Vi ligger bakom dig i tv-bilen.
:35:20
Ska ni ligga bakom...?
:35:30
Vad gör du?
:35:32
Jag är ju din partner, vi jobbar ihop.
:35:37
Helt otroligt...
:35:40
Varför ser du så sur ut?
:35:42
Lyssna nu.
:35:44
Om vi ska jobba ihop...
:35:48
...måste du lita på att jag skyddar dig
om det gäller -
:35:52
- och jag måste kunna lita på
att du skyddar mig.
:35:57
Inte efter arbetstid, men i jobbet
har jag bara dig att lita på.
:36:02
Inte mina vänner, min familj -
bara dig.
:36:05
Fattar du?
:36:06
Det är det viktigaste, så funkar det.
:36:10
Och det gäller från och med nu.
:36:15
Ända sen jag var 8 år har jag velat
bli polis.
:36:19
Som min farbror Reggie.
:36:23
Han var den förste i familjen
som blev polis. En biffig kille.
:36:27
Farbror Reggie.
:36:28
Han lät mig få åka i polisbilen.
:36:32
Jag fick sätta på sirenen.
Då visste jag...
:36:35
...att jag skulle bli polis.
:36:38
Farbror Reggie.
:36:40
Ja.
:36:42
Farbror...
:36:47
Farbror Reggie gick bort för
två år sen.
:36:50
Han hamnade i skottlinjen.
:36:54
Det avskräckte mig inte.
Han uppmuntrade mig jämt.
:36:58
Han ser ner från sin polisstation
i himlen.