:41:02
Hallå?
:41:03
Hej, Will. Det är George.
Ringer min mamma så är Stuart hos dig. Okej?
:41:08
Vänta lite.
:41:11
Hallå?
:41:12
Hej, Will. Det är mrs Little.
Kan jag få prata med Stuart, tack?
:41:16
- Stuart?
- Min son, du vet.
:41:18
Jaså, Stuart.
Nu, menar ni?
:41:21
Tja, det är nu jag är i telefonen.
:41:23
Åh, han gick precis in i badrummet.
:41:26
Det tar nog en stund.
Han tog med en tidning.
:41:29
- Jaha, är din mamma där, då?
- Ett ögonblick.
:41:33
- Jag sa till henne.
- Gick hon på det?
:41:35
Ja, men nu vill hon prata med
min mamma. Vad ska jag säga?
:41:39
Hitta på nåt. Du är smart.
:41:40
Vore jag smart, så hade jag inte
varit i den här situationen.
:41:45
Hon kan inte komma just nu.
Hon är också i badrummet.
:41:49
Men inte i samma badrum!
:41:51
- Säg bara att jag har ringt.
- Okej, mrs Little.
:41:56
- Det är klart.
- Jag är skyldig dig en tjänst.
:41:59
- Kan du nu berätta vad det handlar om?
- Det är för komplicerat. Vi ses.
:42:11
- Är pojkarna hemma?
- George är.
:42:13
Men Stuart övar på pjäsen.
Sen skulle han sova över hos Will.
:42:18
- Utan George?
- Det ger honom en chans att utvecklas.
:42:27
Stuart, vi har gått i timmar.
Jag orkar inte ta ett steg till.
:42:34
Jag gillar inte att vara negativ,
men när jag går så här mycket, får jag skavsår.
:42:38
Jag tycker inte om att säga det här heller...
:42:43
...men jag måste pinka.
:42:45
Det går väl bra i gränden?
:42:46
Jag är en huskatt. Vi är kräsna varelser.
:42:49
Vi går inte runt och vrålar, "Bomb släppt!",
och gör det varsomhelst.
:42:54
Inse fakta.
Vi hittar aldrig henne.
:42:57
Om vi bara hade någon
som verkligen kände till stan.