1:16:07
Herr Woolf, vilken oväntat nöje
1:16:09
Kanske kan du säga mig exakt vad det är du gör?
1:16:12
Vad jag gör?
_ jag letade efter dig men du var inte där
1:16:16
Du arbetade i trädgården. Jag ville inte störa dig
1:16:18
Du oroar mig, när du försvinner så
1:16:19
Jag försvinner inte
1:16:21
Jag tog en promenad
-En promenad?
1:16:24
Är det allt? Bara en promenad
1:16:28
Virginia? Vi måste gå hem nu.
Nelly håller på med kvällsmaten
1:16:30
Hon har redan haft en hård dag.
Det är vår plikt att äta hennes mat
1:16:34
Det är inte nån plikt
1:16:37
Nån sån plikt existerar inte
1:16:39
Virginia, Du är förpliktigad i förhållande till din
sinnessjukdom. Jag har gått med på detta förmyndarskap
1:16:44
Jag har gått med på detta fängelsestraff
-Åh, Virginia.
1:16:47
Jag blir tillrättavisad av läkare
1:16:49
Alltid blir jag tillrättavisad av
läkare som talar om vilka intressen jag har
1:16:54
De känner till dina intressen
-Nej, det gör de inte
1:16:56
De pratar inte i mitt intresse
-Virginia, jag...
1:17:00
Jag kan förstå att det kan
vara svårt för en kvinna med...
1:17:02
Med vad? Vad..
-Med dina talanger, att veta...
1:17:05
att hon inte kan bedöma sitt eget tillstånd
1:17:08
Vem ska då bedömma den?
1:17:10
Du har en historia
1:17:13
Du har en historia. Vi tog dig till Richmond
för att du har en historia med stöld
1:17:18
humörsvängningar, blackouter och du hörde röster
1:17:22
Vi tog dig hit för att förskona dig från
de skador du kunnat göra dig själv
1:17:28
Du har försökt ta livet av dig två gånger
1:17:33
Jag lever dagligen med den fasan
1:17:35
Jag startade...vi startade tryckeriet inte bara för
1:17:39
tryckeriets skull, inte bara för det
1:17:41
Men, för att du behövde något du tyckte
om att göra och som ett hjälpmedel för det
1:17:46
Jag behövde ett arbete
1:17:48
Det var för din skull
1:17:50
Det var för din förbättring
1:17:53
Det gjordes av kärlek
1:17:58
Om jag inte kände dig,
skulle jag kalla det här för otacksamhet