1:19:01
Det är inte din röst
-Det är min röst, min egen
1:19:03
Nej, det är det inte..kan du inte höra det?
-Nej, det är min...det är min
1:19:07
Jag håller på att dö i denna stan
1:19:14
Om du kunde tänka klart, Virginia, skulle du
förstå att det var London som bröt ner dig
1:19:18
Om jag kunde tänka klart...
1:19:24
Om jag kunde tänka klart...
Vi tog dig till Richmond för
att du skulle få lugn och ro
1:19:28
Om jag kunde tänka klart, Leonard, skulle jag säga dig
1:19:31
att jag kämpar ensam...
1:19:33
i mörkret, det djupa mörkret. Och bara jag kan...
1:19:37
Bara jag kan förstå min egen situation
1:19:41
Du lever med hotet, säger du.
Du lever med hotet om min utplånelse
1:19:47
Leonard, jag lever också med den
1:19:54
Det är min rättighet
1:19:56
Det är en rättighet för alla levande
1:19:59
Jag väljer bort denna kvävande, frånvarande förstad
1:20:02
men huvudstaden med dess väldighet, det är mitt val
1:20:07
Den sämsta, och den svagaste
patient har något att tillfoga
1:20:10
till det receptet
1:20:14
Det är det som definierar mänskligheten
1:20:25
Jag önskar för din skuld, Leonard, att jag kunde
vara lycklig här på detta lugna rofulla stället
1:20:33
Men om valet är mellan rikedom och döden...
1:20:38
Så väljer jag döden
1:20:50
Det räcker nu, det blir London
1:20:54
Vi reser tillbaka till London