Hope Springs
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:51:02
att man bara sänker sig ned.
:51:05
Var inte dum. Du måste ha
suttit i en sån där tidigare.

:51:09
Jag har gjort många tarvliga saker,
:51:11
men jag sänker mig inte så lågt
att jag ljuger om en fjärilsstol.

:51:17
Men jag har nog aldrig
varit så här lågt.

:51:19
De här är till dig.
:51:22
- Det var snällt av dig. Tack.
- Tacka inte mig. Tacka Vera.

:51:28
- Sprang du på Vera?
- I går.

:51:31
Hon såg nämligen
att du inte hade några.

:51:34
Det var när hon anlände.
Jag hade precis duschat.

:51:37
Du har bedragit mig.
Och värst av allt, utnyttjat mig.

:51:41
Vad har hon tutat i dig?
:51:43
- Jag trodde att vi hade nåt speciellt.
- Det har vi.

:51:46
Men du har aldrig nämnt
sånt som betyder nåt.

:51:49
Fattar du hur mycket det sårar mig,
att inse att jag betyder så lite?

:51:53
Jag var bara ett tidsfördriv
så du slapp tänka på allt i England.

:51:59
- Och vad händer i England?
- Din pappas operation.

:52:09
Berättade Vera om pappas operation?
Nämnde hon orsaken till den?

:52:15
Hon kunde inte förmå sig
att gå in på några detaljer.

:52:19
Nej, det är förståeligt.
:52:22
- Ska jag berätta det?
- Det är för sent.

:52:24
Jag vill berätta det. Det började
i fjol när mina föräldrar flyttade.

:52:29
De anlitade en flyttfirma
för de tyngre möblerna.

:52:34
Sängar, soffor och så vidare.
:52:36
Men de minde sakerna -
stolar, tavlor - flyttade de själva.

:52:42
Pappa kånkade en stol
uppför trappan i det nya huset när...

:52:50
- Det gör inget.
- Det var en tung trästol och...

:52:54
- Du behöver inte berätta det.
- Det hjälper att prata om det.


föregående.
nästa.