:49:02
Jag är glad att jag fick tag på dig.
-Jag är glad att du ringde.
:49:08
Vi vet båda två att Bruce
inte kan ha överlevt bombem.
:49:17
Men...du vet...
:49:22
-Vad är det?
-Du vet, dom vanliga tokigheterna.
:49:26
Jag ser saker.
Nuförtiden är allt grönt.
:49:33
Om han mot förmodan överlevde...
:49:40
...och försöker kontakta dig.
:49:44
Du skulle väl berätta för mig, eller?
:49:48
Nej, det skulle jag inte.
:49:51
Men du vet likväl som mig att
jag inte skulle behöva göra det.
:49:56
Min telefon och min dator är avlyssnad.
:50:03
Om han lever, så är jag den sista jag
vill att han ska komma till därför att...
:50:12
...hur mycket jag än
saknar honom...
:50:14
...jag...jag älskade honom.
:50:25
Jag är ledsen.
:50:28
Jag är så ledsen.
:50:33
Det vet jag att du är.