:26:00
-min fru, en mystisk kvinna och
biträdet Travis. Har det aldrig hänt?
:26:05
-Kaffe?
-Jag är inte galen.
:26:10
Jag tvivlar inte på det ni tror.
Hjärnan är en fantastisk skapelse.
:26:15
Kanske vill den berätta nåt för dig.
:26:19
-Att jag var nära att bli mördad?
-Det kan jag inte säga.
:26:25
Jag har varit här förr. Två år
fram i tiden. Jag är inte galen.
:26:31
Och då träffade du dr Newman
och biträdet Travis?
:26:37
-Du lider av vanföreställningar.
-Nej.
:26:44
När du var medvetslös fabricerade du
en historia som lagrades i minnet.
:26:49
-Nu känns det som ett verkligt minne.
-Det var lika verkligt som du.
:26:56
Dina sinnen var inte medvetslösa.
Du har hört saker och tagit in dem.
:27:02
Travis är säkert herr Travitt.
Dr Newman är säkert jag, Truman.
:27:07
I drömmen hör man en siren, men
i verkligheten är det väckarklockan.
:27:14
Jag känner igen dig, din galning.
Har du varit med i tidningen?
:27:21
-Är Anna också nånting jag drömt?
-Jag skulle tro det.
:27:29
Om jag bara kunde minnas...
:27:32
Ursäkta, men kan jag
ta med en praktikant in?
:27:38
Det går bra, fröken Clayton.
:27:42
-Vad fan gör hon här?
-Hon är sjuksköterska här.
:27:46
-Hon var med i drömmen.
-Vad hade på sig i din?
:27:59
-Där är ju... Men du sa...
-Vad är det?