:01:02
Lucian, den mest fruktade och hänsynslöse
ledare som någonsin regerat över Lycan-klanen...
:01:06
...hade äntligen dödats.
:01:11
Lycan klanen
spreds som för vinden...
:01:14
...i en enda kväll
av eld och hämnd.
:01:21
Segern såg ut att
ligga inom vårt räckhåll...
:01:24
...vampyrernas födslorätt.
:01:31
Nästan sex århundraden har
passerat sedan den natten.
:01:34
Ändå vägrade den urgamla fejden
att följa med Lucian i graven.
:01:40
Fast Lycanerna var
färre i antal...
:01:42
...hade kriget blivit farligare.
:01:45
Månen höll dem inte
längre i schack.
:01:48
Äldre, mer starkare Lycaner
kunde nu förändras genom egen vilja.
:01:54
Vapnen hade utvecklats,
men våra order var de samma:
:01:58
Hitta dem och döda dem,
en efter en.
:02:02
Ett mycket lyckat förehavande.
:02:05
Kanske för lyckat.
:02:18
För sådana som jag,
Dödsbringare...
:02:21
...betydde detta slutet på en era.
:02:24
Liksom vapnen från det
förra århundradet...
:02:27
...skulle också vi bli föråldrade.
:02:29
Synd, för jag gillade det.