:45:00
Jag är ledsen.
Det var länge sedan.
:45:03
För många minnen, ni vet?
Jag är ledsen...
:45:07
-Vad? Det är ingen fara.
-Jag ber om ursäkt.
:45:09
Det är okej.
:45:16
Jag har träffat...
:45:20
Jag har träffat någon
som verkar vara...Sean.
:45:26
Vad menar du?
:45:29
Vad är det du säger?
:45:30
Jag förstår att det låter underligt och
jag har också tvivlat på det, tro mig...
:45:38
Ni vet att jag älskade Sean.
Det vet ni. Så mycket.
:45:42
Självklart.
:45:45
Om det är någon som
förstår det, är det ni.
:45:49
Jag skickade ett kort till er.
:45:53
På jul.
:45:56
-Fick ni det?
-Ja.
:45:59
Ja.
:46:01
Det har gått så länge och jag kan
inte koppla bort honom. Jag kan inte.
:46:07
Jag kan inte. Det har
inte...blivit lättare för mig.
:46:13
Jag träffade...
Jag träffade Joseph...
:46:16
Han älskar mig.
Han, uppriktigt sagt, älskar mig.
:46:18
Han har, ni vet... Han har
snackat med mig om detta.
:46:24
Han har accepterat
det och han har inte...
:46:27
Han har inte blivit osäker.
På grund av honom.
:46:32
-Jag menar, han är tio år.
-Vad menar du?
:46:37
Han är en liten pojke.
Han är en liten pojke, jag vet...
:46:42
Han berättade att
hans namn var Sean.
:46:44
Jag hoppades att han var Sean.
Jag ville att han skulle vara Sean-
:46:48
-men jag visste att han inte
var Sean. Jag visste det.
:46:51
Det här är befängt.
Jag menar...
:46:54
Det är befängt. Jag kunde inte
hjälpa det. Jag kunde inte det.