:41:04
Hon lärde mig att dansa
vals i förrummet.
:41:08
Hon fick oss
alltid att skratta.
:41:10
Dumma kossa.
:41:12
Hur kunde hon vara
så självisk?
:41:28
Så nu vet ni båda
vad vi vet.
:41:30
Jag önskar att jag
inte visste om det, pappa.
:41:32
Det önskar
vi alla, Sid.
:41:36
Jag är så ledsen.
:41:48
Hur kunde du
göra det, mamma?
:41:52
Jag förstår det inte.
:41:54
Jag förväntar mig
inte att du ska förstå, Sid.
:41:57
Varför gjorde du det?
:42:00
Jag var tvungen.
:42:02
Det är fel, dock,
eller hur?
:42:06
- Jag tycker inte det.
- Det är ju klart det är!
:42:11
Det är små bebisar.
:42:16
Jag menar, man
hör om sånt i tidningen,
:42:18
man läser om det i tidningen,
men man förväntar sig inte
:42:21
att det ska komma hem till en själv,
med sin egen mamma!
:42:25
- Du har ingen rät!
- Det räcker, Sid.
:42:26
Vad räcker?
:42:28
Så vad ska vi göra då?
:42:30
Sita och leka
lycklig familj
:42:31
och låtsas att ingenting
har hänt?
:42:33
- Jag sa att det räcker!
- Du ljög för oss!
:42:34
- Nej, det gjorde hon aldrig...
- Det gjorde hon.
:42:36
- Hon sa aldrig något, men hon ljög inte.
- Det är samma sak!
:42:38
Nej, det är det inte!
:42:52
Det är snuskigt.