:29:03
...lögner och förräderi, för det är
ju där man hamnar i slutänden i alla fall.
:29:06
Så det är det den logiska början.
:29:15
Jag blev nästan pank på att
övertyga henne att jag var något.
:29:19
Jag visste att Ava inte var den som
förfördes av en tur i ett jetplan...
:29:23
...såvida man inte ägde det förstås.
- Är det ditt plan?
:29:26
Det där är mitt namn.
:29:28
Jag Ijög förstås, planet var hyrt
precis som bilen och kostymen.
:29:32
i sista sekunden så hade jag mutat
personalen att måla om...
:29:36
...och som tur var så innan vi
landade så hade hon bara ögon för mig.
:29:42
Jag hade ingen aning, jag beklagar
att jag inte kände igen dig.
:29:47
Du behöver inte beklaga dig,
jag provar kläder till yrket.
:29:50
Ja, du tar ju åtminstone
inte av dig kläderna.
:29:52
Det skulle jag om hälften av
fotograferna fick som de ville.
:29:55
- Du då?
- Jag jobbar med logistik.
:29:58
- Internationellt mest.
- Affärerna går bra.
:30:03
- Var kommer du ifrån?
- Född i Ukraina, uppväxt i Brooklyn.
:30:07
- Va, du med?
- Williamsburg.
:30:14
SkåI för orkanen, utan den
hade vi aldrig träffats.
:30:19
Det här är ingen
tillfällighet, eller hur?
:30:26
Det känns som om det vore ödet.
:30:29
Jag tror inte på ödet.
:30:31
Vad tror du på?