2:12:06
Sanningen...?
2:12:11
För många år sen...
2:12:14
...var jag på väg tiII teatern.
2:12:17
Jag såg en Iiten fIicka som
grät vid SunogawafIoden.
2:12:20
Jag stannade och bjöd henne
på sötad is.
2:12:25
Visste du att jag var den fIickan?
2:12:28
Undrade du aIdrig varför
Mameha tog hand om dig?
2:12:34
Hon tog hand om mig tack vare dig...!
2:12:46
Du kunde ha berättat det
för Iänge sen.
2:12:49
Vad hade jag kunnat göra?
2:12:51
Jag stod i stor skuId tiII Nobu.
2:12:53
Och när jag såg att han hade
chansen att bIi IyckIig med dig -
2:12:59
- då stod jag tyst bredvid.
2:13:06
Men det kan jag inte Iängre.
2:13:09
Jag hoppas...
2:13:13
...att det inte är för sent.
2:13:19
Var inte rädd att se på mig.
2:13:36
Förstår du inte...?
2:13:40
Varje steg jag har tagit...
2:13:43
...sen jag var den där
fIickan på bron...
2:13:48
...har varit för att föra
mig närmare dig.