:56:06
I Atlanta bad man när
nordstatsarmén radade upp segrar.
:56:10
Man höll huvudet högt,
men hjärtat var tungt. . .
:56:13
. . .när sårade och flyktingar
strömmade in i det olyckliga Georgia. . .
:56:19
Hemma finns ett vilt plommonträd
som brukar blomma på våren.
:56:25
Det står nere vid bäcken.
:56:27
Ja, jag vet.
:56:30
När min bror Jeff och jag var små. . .
:56:33
Jag har väl berättat
om min bror?
:56:37
Det måste jag ha gjort. Han. . .
:56:40
Vi vet inte var Jeff finns nu.
:56:43
Vi har inte hört något
efter Bull Run.
:56:47
Nu måste vi ta tempen på dig.
Ta den i munnen och sluta prata.
:56:53
Jag är trött och måste hem.
:56:57
- Är du inte trött, Melanie?
- Nej, Scarlett.
:57:02
Det kunde ha varit Ashley. . .
:57:06
Bara främlingar som kan trösta. . .
:57:09
Nej, jag är inte trött Scarlett.
:57:12
Alla kunde ha varit. . .
:57:14
. . .Ashley.
:57:27
Jag har väntat en timme på
att få tala med er, mrs Wilkes.
:57:31
Försvinn!
Besvära inte damerna.
:57:34
Strunta i henne.
:57:36
- Vem är du?
- Jag heter Belle Watling.
:57:39
Ni tycker nog att jag inte
har här att göra.
:57:42
Vad ville ni prata om?
:57:45
Först ville jag arbeta som sköterska.
:57:48
Men damerna ville inte veta av mig.
Det kunde jag förstå.
:57:52
Men mina pengar dög inte heller.
:57:58
Ni lär vare en god människa.