2:47:03
- Hon får ingenting av mig.
- Jag köper en underkjol åt henne.
2:47:07
Min barnflicka ville ha en röd taftkjol
när hon kom till himlen.
2:47:11
Den skulle kunna stå själv
och prassla som änglavingar.
2:47:16
Hon bär inget
som hon fått av dig.
2:47:19
Kanske det, men då har jag visat
min goda vilja.
2:47:26
Vakna!
2:47:30
Du drömmer mardrömmar igen.
2:47:33
Åh, Rhett. . .
Jag frös och var hungrig och trött.
2:47:39
Jag sprang genom dimman
och kunde inte hitta det. . .
2:47:43
- Vad då?
- Jag vet inte.
2:47:46
I drömmen vet jag det aldrig.
Det har nog försvunnit i dimman.
2:47:53
Tror du att jag någonsin hittar det
så att jag kan känna mig trygg?
2:48:00
När du vänjer dig
vid att vara trygg, -
2:48:03
- så slutar du drömma
om det.
2:48:05
Jag ska se till
att du kan känna dig trygg.
2:48:11
Får jag be dig
om en tjänst, Rhett?
2:48:15
Det vet du.
2:48:17
Kan vi inte åka härifrån?
2:48:20
Tycker du inte om New Orleans?
2:48:23
Ja, men jag vill hem till Tara.
Kan vi åka dit?
2:48:28
Naturligtvis, Scarlett.
2:48:32
Vi åker i morgon.
2:48:36
Din styrka kommer från Taras jord.
Den är en del av dig.
2:48:40
Jag önskar att Tara såg ut som det
gjorde före kriget.
2:48:46
Använd de pengar som behövs för
att återskapa de vackra plantagen.
2:48:53
Tack, Rhett.
Vi bygger väl huset i Atlanta också?
2:48:57
Ja, med marmorterrasser,
blyinfattade fönster och allt.