:57:01
Jag måste härifrån.
Jag måste till östkusten.
:57:05
-Där kan jag försvinna i mängden.
-Lugn nu. Håll huvudet kallt.
:57:11
-Det har jag gjort länge nog!
-Jag förstår. Förlåt snacket.
:57:17
Men vi måste vara säkra.
- Jag tror att jag känner honom nu.
:57:22
-Jag åker tillbaka österut. Åk med.
-Då kör vi.
:57:26
Samla ihop allt och städa efter oss.
Du kommer inte tillbaka hit.
:57:31
-Tror du att de har upptäckt oss?
-Hitta ett nytt ställe till prylarna.
:57:36
-Det blir inte lätt.
-Då får nån annan göra det.
:57:41
-Jag gör det.
-Ni behöver kläder.
:57:44
Storlek 52. Vad gör vi med de här?
:57:48
-Hur fick ni av den?
-En bilfläkt.
:57:51
Bra tänkt. Det kan vi nog också fixa,
men nu åker vi.
:57:58
Hörde du nåt? Vad finns där inne?
:58:01
Bara ett rum till.
:58:27
Kane och den andre är nog
på väg till New York.
:58:30
-Om det finns nåt jag kan göra...
-Tack för det.
:58:34
-Alla hade gjort detsamma.
-Ja, på grund av kriget.
:58:39
Alla vill hjälpa till.
Ge mig er adress i New York-
:58:43
-så att vi kan kontakta er där.
Eller meddela oss vilket flyg ni tar.
:58:50
-Det gör jag från farbrors hus.
-Bra. Hör av er.
:58:57
Jag är glad att vi tog en omväg.
Jag har blivit lite sentimental.