:59:01
Likadant nu när han hade händerna
runt mrs Cunninghams hals.
:59:08
-Hur såg Miriam ut?
-Du såg hennes foto i tidningarna.
:59:14
-Berätta det, du.
-Mörk, inte så lång, söt.
:59:19
-Mer, då?
-Vad skulle det vara?
:59:22
-Hon bar glasögon, eller hur?
-Ja.
:59:27
Hon liknade Barbara lite grann,
eller hur?
:59:34
-Hur fick du honom att göra det?
-Skulle jag ha fått honom till det?
:59:40
Han dödade Miriam, eller hur?
:59:45
-Gjorde han inte?
-Jo. Han är en galning.
:59:50
Vi träffades på tåget. Jag skulle
utföra hans mord, och han mitt.
:59:56
-Vad menar du med ditt mord?
-Han hade läst om mig.
1:00:01
Han föreslog att han skulle
döda Miriam, och jag hans far.
1:00:06
-Vilket nonsens.
-Jag tänkte inte mer på det.
1:00:12
Nu vill den där galningen
att jag ska döda hans far.
1:00:17
-Det är alldeles för otroligt.
-Ja, visst är det.
1:00:21
-Har du vetat det här hela tiden?
-Ja, han gav mig hennes glasögon.
1:00:27
-Varför ringde du inte polisen?
-Vad skulle de ha sagt?
1:00:32
""Mr Haines,
hur fick ni honom till det?""
1:00:36
Bruno skulle säga att vi
hade planerat det tillsammans.
1:00:41
-Åh, Guy, vad ska vi göra?
-Jag vet inte.
1:00:46
Vi går in. Hennessy tittar på oss.
1:00:50
Därför skulle du inte få veta något.
1:00:53
Jag ville skydda dig,
Barbara och din far.
1:00:57
Nu bär du dig åt
som om du var skyldig.