1:06:07
Halva lägret brann ner.
1:06:09
Jag tillfångatogs nästan. Av en
handfull greker. Var var dina män?
1:06:14
Spartanerna är knappt mänskliga.
De ser som katter i mörkret.
1:06:18
Det är inget svar.
Jag omges av oduglingar.
1:06:23
Fruktan, panik, oreda.
1:06:26
Hur kan det slå armén
som ska erövra världen?
1:06:29
Paniken startade bland
de värnpliktiga.
1:06:32
Ordningen är återställd
innan skymningen.
1:06:35
Men den här dagen är förlorad.
Och spartanerna är kvar i passet.
1:06:41
Vid middagstid imorgon
ska de vara utplånade.
1:06:46
Annars får ni alla
plikta med era liv.
1:06:49
Lämna mig.
1:06:52
De dödar våra kvinnor.
1:07:27
- Du är spartan igen.
- Leonidas återupptog mig.
1:07:31
- Du måste ha gjort något fantastiskt.
- Inte mer än någon annan spartan.
1:07:35
- Hur mår du nu?
- Febern har försvunnit.
1:07:38
Toris gav mig örter.
Hon är så god.
1:07:42
Jag kan se på dig igen.
Jag skäms inte längre.
1:07:45
Jag skämdes aldrig för dig.
Jag vet att du är en bra krigare.
1:07:50
- Men...
- Ja?
1:07:53
Jag har sett på Samos och Toris.
De är goda och enkla människor.
1:07:58
De vet inget om heder och ära.