1:07:27
- Du är spartan igen.
- Leonidas återupptog mig.
1:07:31
- Du måste ha gjort något fantastiskt.
- Inte mer än någon annan spartan.
1:07:35
- Hur mår du nu?
- Febern har försvunnit.
1:07:38
Toris gav mig örter.
Hon är så god.
1:07:42
Jag kan se på dig igen.
Jag skäms inte längre.
1:07:45
Jag skämdes aldrig för dig.
Jag vet att du är en bra krigare.
1:07:50
- Men...
- Ja?
1:07:53
Jag har sett på Samos och Toris.
De är goda och enkla människor.
1:07:58
De vet inget om heder och ära.
1:08:01
Men Toris vet att Samos sover
bredvid henne varje natt.
1:08:04
De lever ensamma
och gör inget ont.
1:08:08
Är det ett brott
att vilja leva i fred?
1:08:12
Nej, men du borde inte säga så.
1:08:16
- Varför? Du gav mig ju skölden.
- Jag vet allt det.
1:08:20
Och att för spartaner är livet
en förberedelse för döden.
1:08:25
Men varför ska vår kärlek
besudlas av lera och blod?
1:08:30
Vi måste vara redo att dö för vårt land.
Men vi behöver inte dö.
1:08:35
- Jag vill leva och skänka dig seger.
- Har du sett fienden?
1:08:41
Och ni är bara 300.
1:08:43
Vi har bra män från andra städer.
1:08:45
Alla vet att spartanerna dör först.
1:08:48
- Varför är Spartas armé inte här?
- De kommer.
1:08:52
- När?
- Jag vet inte, men de kommer.
1:08:55
Vårt folk överger oss inte.