1:30:01
Din klänning? Visst!
Kom skräddare, låt se!
1:30:18
Bevare oss, ska hon på maskerad?
1:30:21
Är det en ärm? Säg hellre en haubits.
Skuren i bitar som en äppeltårta,
1:30:26
i slitsar, litsor, skåror härs och tvärs,
för böveln, karl, vad kallar du det här?
1:30:28
Ni bad mig sy den omsorgsfullt och
väl i enlighet med allra sista modet.
1:30:32
Sån oförskämdhet! Det är lögn, din syring,
1:30:36
din tråd, din aln,
din trekvartsaln, din tum,
1:30:39
din lus, din gnet, din syrsa där!
1:30:43
Ut och vet hut,
din stuv, din klut, din sömsmån
1:30:46
om du inte vill bli mätt med din egen
aln så du ska minnas det i all din tid.
1:31:11
Så far vi då till far din, lilla Kajsa
1:31:15
i all vår hederliga enkelhet.
1:31:18
Vår börs är stolt men klädedräkten ödmjuk
för det är själen som gör kroppen rik.
1:31:24
Och liksom solen tränger genom molnen,
1:31:27
så tittar hedern fram igenom trasor.
1:31:30
Vad är väl skrikan ädlare än lärkan
för att dess fjäderskrud är skönare?
1:31:34
Och är en huggorm bättre än en ål
för att dess skinn är grannare att se på?
1:31:39
Ack, nej, min Kajsa, inte är du
sämre för att du är så enkelt ekiperad.
1:31:45
lfall du skäms för det, så skyll på mig.
1:31:50
Grumio!
1:31:52
Se till att skräddar'n får bra betalt.