:09:00
Det var ohyggligt.
:09:01
Visst var det ohyggligt.
:09:03
Våld är något ohyggligt.
:09:05
Det är det som du får lära dig nu.
:09:07
Din kropp får lära sig det.
:09:09
Men jag förstår inte
att jag mådde illa så där.
:09:12
Jag har aldrig mått illa förut.
Då kände jag såsom tvärt om.
:09:15
När jag gjorde eller såg det,
kändes det skräckskönt.
:09:18
Du mådde illa i eftermiddags
för att du tillfrisknar.
:09:22
När vi är friska
reagerar vi inför det avskyvärda...
:09:26
...med rädsla och illamående.
:09:28
Du håller på att bli frisk bara.
:09:30
Så här dags i morgon
är du ändå friskare.
:10:23
Det var nästa dag, bröder...
:10:26
...och jag hade verkligen...
:10:27
...gjort mitt bästa
för att gå dem till mötes...
:10:30
...och sitta som en skräckskön
samarbetsvillig malchik...
:10:33
...i tortyrstolen...
:10:35
...medan de körde
otäcka bitar ultra-våld på duken.
:10:39
Fast inte på ljudbandet, mina
bröder. Det enda ljudet var musik.
:10:44
Sen märkte jag
i plågor och illamående...
:10:47
... vad det var för musik
som såsom dånade och brakade på.
:10:52
Det var Ludwig van.
:10:55
Nionde symfonien.
:10:56
Fjärde satsen.