:48:00
Du kan väl inte mena allvar?
:48:03
Jo, tyvärr. Och jag kan inte
göra något åt det.
:48:08
Och vart skall du nu?
:48:10
Till Bremen med viktiga meddelanden
och depescher till prins Henry.
:48:15
Men förra gången lovade du mig
att det aldrig skulle hända mer.
:48:19
Jag vet. Och jag lovar att jag
hållit min del av överenskommelsen
:48:23
men Pontersby vågar inte
anförtro det åt någon annan.
:48:27
Här fick han den chans att fly från
armén som han hade sökt.
:48:32
Det var inte långt ifrån det område som
besatts av deras preussiska allierade
:48:38
där officersuniformen och papperen
:48:41
skyddade honom från alla misstankar
:48:44
och tillät honom att hinna före
nyheterna om hans desertering.
:48:52
Är du arg på mig?
:48:55
Äsch, du vet att jag inte kan
vara arg på dig länge.
:49:03
Vid sådana här tillfällen förstår
jag hur mycket jag håller av dig
:49:06
och hur tomt livet skulle vara utan dig.
:49:34
Barry blev glad att se det preussiska
infanteriets blåvita uniformer.
:49:40
Så nu var han borta från den mark
som besatts av hans egna landsmän.
:49:51
Hans avsikt var att ge sig av till Holland
:49:53
nästan det enda neutrala landet
i Europa på den tiden
:49:57
och sedan fortsätta hemåt på något sätt.