2:03:17
-Jag älskar dig.
-Jag vet.
2:03:19
-Är vi från vettet?
-Vet inte, men vi kan inte sluta nu.
2:03:25
Jackie!
2:03:28
Önska mig lycka till.
2:03:42
I brådskan lämnar hon till sin
olycka kvar en bit av en sedel-
2:03:48
-i den dödas hand.
2:03:50
Än mer oturligt är att Mme
Otterbourne ser henne gå ur hytten.
2:03:55
Hon vet inte det, hon går tillbaka
med skalpellen till Bessners hytt.
2:04:02
Hon byter om till middagen-
2:04:05
-och lite rödblommig och andfådd
skyndar hon in i matsalen.
2:04:10
När Mme Otterbourne hör dr Bessner
tala om mordet på Louise Bourget-
2:04:18
-inser hon plötsligt att hon
sett mördaren lämna brottsplatsen.
2:04:23
-Vet ni vem som dödade Louise?!
-Lugn, skrik inte.
2:04:28
Ut, Frau Otterbourne!
2:04:31
Det verkade underligt att Doyle
skrek så högt åt Mme Otterbourne.
2:04:36
Han skrek förstås en varning
till Jackie i hytten bredvid.
2:04:41
Lugna ner er, mrs Otterbourne!
2:04:45
Berätta nu allt från början.
2:04:48
Varför bad han henne
att berätta allt?
2:04:52
För att ge Jackie tid att agera,
vilket hon gjorde.
2:04:59
Det gäller min frus mördare!