:20:17
Nicholas!
:20:23
Nicholas jag kommer!
:20:28
Åh!
:20:32
-Nicholas?
-Vad är det?
:20:34
Varför grät du?
:20:35
Jag grät inte.
Jag läste.
:20:37
Men jag hörde dig...
Anne!
:20:48
Anne!
:20:51
Anne?
:20:53
Jag har inte lärt mig än, mamma.
:20:55
-Mår du bra?
-Ja.
:20:59
Varför grät du?
-Det gjorde jag inte.
:21:02
Jag hörde dig för en stund sen.
:21:05
Du behöver inte
skämmas, älskling.
:21:07
Det gör jag inte.
:21:08
Om jag skulle ha gråtit
skulle jag ha sagt det.
:21:11
Åh, verkligen.
Så jag inbillade mig?
:21:13
Nej.
Det var den där pojken.
:21:15
Vilken pojke?
:21:17
Victor.
:21:18
Vem är Viktor?
:21:21
Pojken som var här
för ett litet tag sedan.
:21:24
Jag sa åt honom
att låta mig läsa...
:21:26
men han slutade inte gråta.
:21:28
Jag tycker han är en
bortskämd barnunge.
:21:30
Han sa att vi måste
lämna huset.
:21:32
Aha, gjorde han?
Och varför grät han.
:21:36
För att han inte tycker om
det här huset...
:21:37
men han måste bo här.
Hans far är pianist.
:21:40
-Hans far är pianist?
-Ja.
:21:43
Jag har redan sagt åt honom
att han inte får röra pianot.
:21:46
Det får han väl inte, mamma?
:21:49
Så du har pratat med
hans far också?
:21:51
Nej, bara med Victor.
:21:53
Hans far är med de andra
i hallen.
:21:54
Jag kommer just från hallen.
Det finns ingen där.
:21:58
Dom måste ha gått upp.
Dom tittar på huset.