1:10:01
Halv tio kommer han med två flickor
iförda röd plastklänning.
1:10:06
Han säger: "Mamma, jag har redan
ätit. Ska vi gå till kasinot?"
1:10:11
Jag säger: "Nej, Nicolas.
Ça suffit, c'est fini."
1:10:15
Så tråkigt.
1:10:21
-Vi är snart framme.
-Inom fem minuter.
1:10:27
-Vad sa er man?
-Han är i Algeriet. Vi är skilda.
1:10:38
-Andas han fortfarande?
-Ja.
1:10:42
Ur vägen!
1:10:45
Ja, han andas.
1:10:48
Om han andas har han väl puls?
1:10:51
Jag är här uppe, han är där nere.
1:10:59
-Tycker ni om er fru?
-Förlåt?
1:11:03
Älskar ni er fru?
1:11:07
Ja.
1:11:11
Javisst...
1:11:15
Visst är det märkligt?
1:11:18
Det här med...kärleken.
Den är som en droppande kran.
1:11:25
Antingen är hinken halvfull
eller också halvtom.
1:11:30
Är man inte tillsammans
så är man ensam.
1:11:34
Man föds ensam och man dör ensam.
1:11:41
Det är inget att göra åt.
1:11:45
Ni har rätt. Det är jävligt ensamt.
1:11:54
Mamma!
1:11:56
-Jag skulle ringt Penny på Safeway.
-För fan, mamma!