:07:02
-Det gjorde du!
-Svår. Hon kan vara svår.
:07:05
Nu är hon svår.
Men snart blir hon omöjlig.
:07:08
-Hon stöttar mina mål.
-Vad har du för mål.
:07:13
Jag vill skriva en roman. Om människans
öde i det tomma universumet.
:07:18
Ingen gud, inget hopp, enbart
mänskligt lidande och ensamhet.
:07:22
Håll dig till skämten.
Där finns pengarna. Vill du skjuts?
:07:26
Nej, det är lugnt. Jag ska träffa
min flickvän. Vi har jubileum idag.
:07:32
Nästa vecka kan vi kanske åka ut
till den där intellektuella komiker-
:07:38
-paraden som är rena
rappakaljan för oss.
:07:43
Visst. Det skulle vara kul.
:07:46
En gång satt jag i en taxi.
Flera år sedan.
:07:50
Jag lättade mitt hjärta för chauffören
om allt det du pladdrade om-
:07:56
-liv, död, det tomma universumet,
meningen med livet, mänskligt lidande.
:08:03
Taxichauffören sa till mig:
"Du vet, det är som allt annat."
:08:09
Fundera på det.
:08:12
Han var en lärare som
bodde på Roosevelt Island.
:08:16
Han vågade inte sluta och
skriva komik på heltid eftersom-
:08:20
-som han sa det, han vet
hur det är att svälta.
:08:23
"Rappakalja?"
"Blaserande?"
:08:26
Jag ska träffa Amanda.
:08:30
Jag kommer i tid, hon kommer för sent.
Hon är sen, hon är oorganiserad.
:08:35
Förresten, det är inte
vårat stora problem.
:08:37
Hon driver mig från vettet,
men vänta tills ni träffar henne.
:08:41
Hon är bedårande!