:32:01
Det är vad hororna säger.
:32:04
Ge mig megafonen.
:32:10
-Jag beordrar dig att samarbeta.
-Jag är upptagen. Kom tillbaka senare.
:32:15
-Bra, Stu.
-Kom ut ur telefonkiosken...
:32:18
...och håll upp dina händer.
Jag beordrar dig.
:32:21
Jag ger orderna,
Stu, eller hur?
:32:24
Killen vill att vi ska
döda honom.
:32:26
Självmord av en polis?
Det kommer inte att hända.
:32:29
Få undan kroppen härifrån.
:32:31
Någon hämtar kroppen.
:32:34
Tusen människor dör varje
dag men en död kropp-
:32:38
-på gatan gör folk galna.
:32:41
Se på dem.
Jag känner rädslan.
:32:46
-Tio poliser.
-Det påminner mig om Nam.
:32:50
-Vietnam?
-Ja, Vietnam.
:32:52
Jag var för ung för att åka dit,
men jag har sett bilder.
:32:55
Du kan inte sätta dig in i
rädslan med bilder. Stanken.
:32:59
Napalmbrända kroppar, barn som
gömmer granater i dina stövlar.
:33:03
-Ni blev anklagade för kriget.
-Jag kom hem och folk spottade på mig.
:33:06
Landet borde be
dig om ursäkt.
:33:09
Jag fick just en vision.
Kommer tillbaka från kriget...
:33:13
...krigsskadade, inte kunna
arbeta, isolerade.
:33:16
Jag tror att det kan bli
en gripande berättelse-
:33:19
-och du vet, en sån
som alla förstår.
:33:21
Jag tror att poliserna är
på veteranernas sida.
:33:23
Du är patetisk, Stu.
Vakna upp!
:33:27
Napalmbrända kroppar? Jag borde
vara 50 om jag var med i kriget!
:33:31
Sluta jävlas med
mig, snälla!
:33:33
Jag ska gå och snacka
med honom.
:33:34
Ska vi inte vänta
på förhandlaren?
:33:36
Det kan ta 20 minuter. Jag
tänker inte sumpa chansen.
:33:39
Jag fixar det här.
:33:41
Jag tar fram vapnet.
:33:45
Lägger ner det
på bilen.
:33:47
Jag är obeväpnad.
:33:49
-Ja, jag med.
-Mitt namn är Ramey.
:33:53
-Kommissarie Ed Ramey.
-Okej.
:33:55
-Vad är ditt?
-Jag vill inte att vi ska vara vänner.
:33:57
Du ser ut att
behöva en vän nu.