:25:02
då skulle jag inte kunna säga dig att
:25:06
din gåva till mig...
:25:09
är en "ruse."
:25:12
-Älskling, Jag--
-Snälla, ursäkta mig.
:25:16
-Du, Bernie--
-Jag bara....
:25:19
Jag måste bara vara ensam just nu, ok?
Jag är ledsen. Det är ok.
:25:27
Vi måste kunna gå igenom det här, John,
om vi ska kunna hjälpa henne.
:25:30
Jag är kvar här och väntar på dig, ok?
:25:33
Hennes pediatriker grep in på sin egen
dotters vikt, och hon är en 8
:25:37
Pappa, gör det inte.
Har du aldrig bara behövt en minut?
:25:40
Jo.
:25:41
Det här är samma sida som jag
pratar om, John.
:25:43
Vi måste vara enade.
Det är det viktigaste.
:25:47
Jag vet inte varför det
måste vara så svårt.
:25:49
Jag behöver en minut.
:25:57
Hon är precis mellan de två storlekarna.
Jag tänkte på det.
:26:01
Vad ska jag göra?
Uppmuntra hennes förnekande...
:26:05
eller motivera henne att komma i form?
Flor?
:26:10
Jag gå.
:26:13
-Ok
-Jag kan ta dig till busstationen.
:26:23
Förlåt, jag hjälpte dig inte ens med dörren.
:26:25
Nej, vad jag menade var...
:26:28
Min mor förstod inte
sin manliga boss.
:26:30
Han verkade lika upprörd
som hon var
:26:32
över vad som hade blivit
gjort mot Bernice...
:26:34
Skit!
:26:36
...och samtidigt inte gjort något.
:26:44
Jag börjar få slut på ursäkter för
kvinnan i huset!
:26:50
Men Bernices slutprov är imorgon.
Hon behövde inte den här.
:26:54
Och ansiktsuttrycket när hon fick
sina presenter!
:26:56
Som om hon för en sekund tänkte...
:26:58
att alla problem med hennes mor
hade löst sig!