:26:01
Vad ska jag göra?
Uppmuntra hennes förnekande...
:26:05
eller motivera henne att komma i form?
Flor?
:26:10
Jag gå.
:26:13
-Ok
-Jag kan ta dig till busstationen.
:26:23
Förlåt, jag hjälpte dig inte ens med dörren.
:26:25
Nej, vad jag menade var...
:26:28
Min mor förstod inte
sin manliga boss.
:26:30
Han verkade lika upprörd
som hon var
:26:32
över vad som hade blivit
gjort mot Bernice...
:26:34
Skit!
:26:36
...och samtidigt inte gjort något.
:26:44
Jag börjar få slut på ursäkter för
kvinnan i huset!
:26:50
Men Bernices slutprov är imorgon.
Hon behövde inte den här.
:26:54
Och ansiktsuttrycket när hon fick
sina presenter!
:26:56
Som om hon för en sekund tänkte...
:26:58
att alla problem med hennes mor
hade löst sig!
:27:02
Han verkade vara en bra man...
:27:04
Men till någon med erfarenhet av
en latinsk macho
:27:09
verkade han ha känslor
som en mexikansk kvinna.
:27:18
Hon hade ingen aning om hur man skulle,
reagera, förutom att fly.
:27:29
Vad gör du? Vi rör oss fortfarande
:27:31
Jag tar dig hela vägen till busshållplatsen.
:27:36
Du måste låta mig ta dig hela vägen.
:27:39
Jag tar dig dit.
:27:50
Hela vägen.
:27:53
Hur konstig var den här skjutsen?
:27:57
Förlåt. Jag är ledsen.