:30:01
Dom vill ha en bekännelse. Det får dom inte
:30:07
Det ligger ett brev från Nancy i isoleringscellen
:30:11
Hon kallar sig "Cordelia", precis som hon lovat
:30:14
Hon nämner ingenting om saker som skulle avslöja henne
:30:19
Först trodde jag att efter några brev till så skulle hennes unga sinne få henne på andra bättre tankar
:30:25
Men ett brev anländer varenda torsdag
:30:28
Vilket snäll unge
:30:30
Jag gör mitt bästa för att inte skaka när jag sträcker mig efter brevet
:30:34
Hon är min ende vän
:30:36
Dottern jag aldrig haft
:30:39
Min söta Cordelia
:30:41
Magra lilla Nancy Callahan
:30:45
Åtta år passerar
:30:52
Sen kommer torsdag och jag skuttar upp från britsen, förväntansfull som ett barn på julafton
:30:57
Bara för att finna mig själv stå och glo på det förbannade golvet i en förbannad cell
:31:01
Glo efter ett brev från Nancy som inte finns där
:31:05
Sen ytterligare en torsdag utan något brev
:31:07
Mår hon bra?
:31:09
Har något hänt henne?
:31:12
Ingenting
:31:14
2 månader nu. Inte ett ord från Nancy
:31:18
Har dom upptäckt henne? Gett sig på henne?
:31:22
Så klart. Gamle dumbom
:31:25
Tänk efter. Nancy är 19 år gammal. Hur länge trodde du hon skulle hålla på att skriva?
:31:31
Hon är ett helgon som inte slutade skriva tidigare
:31:35
Hon har glömt dig gamle man
:31:38
Du är ensam. Du är alldeles ensam
:31:50
Typen luktar avskyvärt, ungefär som rutten mat
:31:54
Som ett lik gömt i en soptunna mitt i sommaren
:31:57
Han luktar så illa att jag håller på att spy